Solen

Såhär såg solen i skärgården ut för ett år sen.

När jag vaknade i morse tänkte jag på denhär bilden, och på att jag borde skriva en pjäs om sol. En pjäs med mycket värme i (utan att det blir banalt). Det har blivit så mycket om vatten och paraplyn och sånt. Men så tänkte jag att jag måste få VINDEN färdig först. Det är så lätt att börja på nya pjäser istället för att skriva klart de gamla. När man fastnar, eller när motivationen tar slut. Jag brukar inte fastna. Jag har mest problem med motivationen. Jag tänker lätt för långt framåt. Funderar på vad som ska hända med pjäsen sen när den är klar. Vem som ska spela den, och på vilken teater. Det spelas så lite nyskrivet på våra finlandssvenska scener. Om det inte är beställningsarbeten av etablerade författare eller dramatiseringar av succéromaner. Annars är det mest fattiga fria grupper som får ta hand om den biten. Så är det. Och därför tar motivationen slut ibland.

Jag tänker att det ändå bara är jag själv som måste ta tag i saken och se till att pjäsen spelas. Iochförsej är det inget fel med det, men nångång skulle det vara roligt att bara skriva pjäsen, och låta nån annan ta hand om allt annat, och själv bara klä upp sej och gå på premiär när allt är klart. Kanske det blir så. Nån solig dag.

 

  -P-