Finslipning

Som bäst håller jag på att finslipa en dagispjäs. Den här ska inte sättas upp av Rena Teatern, utan av en alldeles annan teater. Jag borde ha lämnat den ifrån mig för en vecka sen, de ska börja repetera om ett par veckor, men klamrar mig ännu fast.

Känner att det finns något jag vill tillägga, men har inte kommit på vad det är. Så jag läser texten om och om igen, stryker små ord och lägger till samma ord igen. Så gör jag tills jag kommer på vad det är jag egentligen borde skriva där. Var är Anttes vante? heter pjäsen. Den handlar om en vante som kommit bort. Förstås. Först hette den Svantes vante. Men så googlade jag, och hittade en bok med precis den titeln. Från 1997 av Viveca Lärn. Jäklars Viveca, tänkte jag. Men det är ju klart att en så bra titel redan var upptagen. Har inte läst boken, men den delades i tiderna ut till en massa lågstadiebarn i Sverige. Så jag fick nöja mej med Anttes vante istället. Prövade en massa andra namn också, Hasses handske t.ex, men det kändes inte lika bra. Ska försöka få den klar inatt.

(Bilden ovan har ingenting med pjäsen att skaffa. Den har jag tagit på Skärgårdsteaterns båt för två somrar sen, och råkade få syn på den nyss. Det är handtaget på lådan där alla flytvästar fanns. En viktig låda och ett handtag fyllt av minnen.)

-P-

Färdig!

Nu har jag den i min hand!

Boken. Med Paraflax och Vattenfärgat.

Nu är den färdig.

Bläddrar.

Så skoj att bläddra i egen bok!

När jag bläddrar märker jag små saker man kunde ha lagt till. Som innehållsförteckning, t.ex. Eller en sida där det skulle ha stått när pjäserna uruppfördes. Men det spelar ingen roll. Den är bra som den är. Och stavfel har jag heller inte ännu upptäckt. Tralla lalla lalla laa.

Dessutom har det regnat nu, flera dagar faktiskt, och jag har fått använda mitt fina nya paraply!

-P-

Nytt paraply

(Bilden är tagen av vår regissör när vi spelade Paraflax i Hangö.)

För en vecka sen fyllde jag år. Då fick jag ett paraply till födelsedagen! Av en vän. En vän som jag verkligen inte hade väntat mej en födelsedagspresent av. Och jag blev så glad, så glad. Ett vackert, blommigt, hopfällbart med ett härligt handtag. Men det har inte regnat sen dess, så jag har inte fått använda det ännu. Väntar på regnet. Nästan lika mycket som Mona. Jag tänker bära det med mej hela tiden. Man kan ju, det tar inte så mycket plats. Väger inte så mycket heller. Och sen när regnet kommer, då, då får ni se det.

-P-

The New Finnish Theatre

Googlade lite. Och upptäckte att en bok om finländsk teater tydligen finns att köpa nu. Och den finns på nätet också. En bok på engelska. Boken heter The New Finnish Theatre och är skriven av Jeff Johnson och Hanna-Leena Helavuori. På försommaren för ett år sen pratade jag några gånger med en man som var här i Finland för att skriva en sån. Jeff alltså. Så intervjuade han mej på ett café. Nu fick jag läsa vad han sen skrev i boken. Jag har varit lite orolig över att jag kanske sagt något dumt, men det såg ju riktigt bra och klokt ut, tycker jag just nu. Och så lät det så himla fint på engelska.

Bl.a stod det såhär om Vattenfärgat: "Directed by Mitja Sirén, the play becomes a metaphorical discussion exploring how water has a will of it's own. Some critics read the play as an eco-political statement about conservation and preservation of perhaps our greatest natural resource, but Rehn-Sirén insists, demurely, that the play for her was simply about "how water colors our world"."

Jag måste ju skaffa mej dendär boken!

Här är en länk till några sidor i den:

The New Finnish Theatre

-P-

Böcker

Om några veckor finns Paraflax och Vattenfärgat i bokform. Satt just på ett möte vid en dator och gick igenom några ändringar efter korrekturläsandet. Det var roligt och gick väldigt behändigt. Tycker om sånt. Ännu saknas pärmtext, men annars är det klart. Tryckeriet nästa vecka, tror jag. Ska bli så skoj att få bläddra i boken sen! Och att kunna ge den som present till folk som hjälpt till längs med. Eller nya människor man möter. Som visitkort, liksom. Det är väl mest ett visitkort den kommer att vara. För tungt för att ha i plånboken, visserligen, men ändå.

-P-

Faces

För en vecka sen ringde en flicka från Faces Etnofestival och frågade om vi kan tänka oss att spela Paraflax där. Och det hade ju varit jätteskoj! Men tyvärr. Alltså visst kan vi gärna tänka oss, men tidpunkten passade inte alla skådespelare. Hade varit härligt med festival igen, men det får bli en annan gång. Vem vet, kanske vi spelar nästa år på Faces. Paraflax eller någon annan pjäs. Faces Etnofestival går av stapeln nu på veckoslutet, 23-25.7 2010. Där får man bl.a vara med finska mäterskap för gatumusikanter.

-P-

Paraflax i Hangö

Vi spelade utomhus.

Regnet öste ner.

Ändå spelade vi.

Och det var jättefint.

Främmande mänskor kom fram till mig och tackade efteråt. Sa att de aldrig kommer att glömma detta. För det blev något alldeles särskilt med att sitta under ett paraply i riktigt ruskigt väder och samtidigt se en föreställning som handlar om två typer som väntar på att det ska börja regna.

Det är så synd att jag helt enkelt inte hann skriva nånting om våra repetitioner innan Hangö Teaterträff, och att det snart är dags, alldeles snart och bla bla bla. Men repeterandet gick bra -mest var det skådespelarna som på tumanhand pluggade in texten igen. Det är ju så överdrivet viktigt i just denhär föreställningen, att alla ord sitter precis där de ska.

Vi spelade på samma klippor där vi spelade Vattenfärgat för två år sen. Nedanför Tellina, på en alldeles egen strand. Så den lilla strandbiten är nu Rena Teaterns utescen. Publiken fick sitta på klipporna och titta ut mot havet och mot oss. Under sina paraplyn och regnet som hälldes över oss.

-P-

Om några dagar

Om några dagar ska vi repetera Paraflax igen. Få se vad vi kommer ihåg. Läste igenom texten häromdagen, och tyckte att alla ord nog fanns där nånstans fortfarande. Men jag vet inte om de finns där i rätt ordning. Sen, när det gäller. Därför bra att repetera lite:-)

Och om bara två veckor är det Hangö Teaterträff !

-P-

Sol

Sol. Helt jättemycket sol. Alldeles plötsligt. Härligt! Vet fortfarande inte var vi ska spela i Hangö. Funderar på vad det blir för väder då. Mulet skulle vara bra. Mulet skulle vara perfekt. Med några regndroppar på precis rätta ställen. Fast en sån tur kan man knappast ha. Ösregn blir inte bra. Sol som idag går, det är inte perfekt, men det går.

Just nu borde jag sitta bland pappersarbete och gå igenom och kolla upp och leta fram. Men det har jag gjort hela förmiddagen och hela veckan. Idag är det en utomhusdag. Alldeles klart. Så jag tänker ta ledigt och andas och leka. Och sen, när solen gått ner, ska jag fortsätta med alla papper.

-P-

Utomhus

Programmet för Hangö Teaterträff är klart nu. Vi ska spela Paraflax där. Utomhus. Frågan är bara var. Vi tänkte först att vi skulle spela på Brankis gård, det skulle ha passat bra, och varit nära. Men med tanke på var de andra pjäserna spelas -de som spelas före och efter Paraflax- är det inte mera ett så bra alternativ. Blir för långt att gå, och åt fel håll. Fick en massa förslag på var den kunde spelas, men trots att jag varit i Hangö hur många gånger som helst kunde jag inte placera alla ställen.

Med Vattenfärgat var det lättare. Den spelade vi ju också på Teaterträffen, 2008. Då var det självklart att vi skulle spela vid havet. På en strand med klippor. Och vi hittade vår alldeles egna ostörda strandbit alldeles i centrum. Bilden här är från den föreställningen.

Finns ju massvis med fina platser i Hangö. Det är bara att välja och vraka. Var i Hangö tycker Du att vi ska spela Paraflax?

-P-

Atombomb

Visst är den vacker?

Vacker och vansinnig.

Atombomben över Nagasaki, 9.8 1945.

Denhär bilden har jag ingen rätt att publicera, men jag gör det ändå. Den har heller ingenting med Rena Teatern att göra. Råkade bara snubbla över den på nätet, och ville dela med mej.

Vet inte ens vem som har tagit fotografiet.

Alla har sett bilden, men ingen vet vem som tagit den.

-P-

Första Maj

Första maj-morgon, tidigt, regnigt på fönsterbrädet.

Funderar på vad jag ska skriva.

I förordet på en bok med två pjäser.

Labbet började ge ut pjäser i bokform dethär året. I mitten av januari kom den första boken, Bunden av Tomas Jansson. (Pjäsen hade då premiär på Svenska Teatern.) En månad senare kom följande bok: två pjäser av Bengt Ahlfors, Tuppens hjärta och Hissvägraren (lagom till premiären på Tuppens hjärta). Dehär böckerna finns till salu i bokhandeln Kirja i Glaspalatset. På hösten kommer Labbets hemsida att få en ny funktion. Man kommer att kunna beställa pjäser i bokform direkt därifrån. Vilken som helst av de pjäser som finns där. Kul! Men nu under våren får vi författare redan beställa våra egna böcker. Och det har jag gjort.

Så just nu håller en praktikant på med att fixa både Vattenfärgat och Paraflax. Han har precis börjat. Snart kommer de att finnas i bokform. I en och samma bok. Jag tänker använda den som visitkort. Jag funderade länge på om det faktiskt är just dedär två pjäserna där ska finnas. De passar bra ihop, båda är poetiska. Men jag funderade på hur de representerar mej. Jag skriver ju en massa andra slags pjäser också, och just dehär två kanske somliga tycker att bara är konstiga. Bestämde ändå att det får bli såhär nu. De två pjäser som är uppsatta av Rena Teatern är de två pjäserna där ska finnas.

Och jag vill ha ett förord. Det sa jag för längesen, jag har bara inte fått det gjort. Så bland serpentiner och ballonger funderar jag nu febrilt på ett förord jag borde ha skrivit för länge sen.

-P-

Jordbävningar

Det myllrar under jorden och marken rämnar. Nästan hela tiden, nånannanstans i världen. Här är det fortfarande ganska så tryggt. Förutom att man inte vet med flygen. Eller bussarna. Och det att butikshyllorna börjar bli ganska så tomma pga blockader och strejker och sånt. Jag tycker det är bra. Att alla märker att saker som är självklara för oss inte alls är det. Inte annanstans i världen, och inte alltid här heller. Vi har ju fortfarande ändå någonslags mat i affärerna. Och vi får tag på varandra med våra telefoner. Vi har det väldigt bra.

Och dessutom har jag fått tillbaka min dator! Hel och reparerad och dessutom var det alldeles gratis. Allt fanns kvar. Alla dokument och alla fotografier. Jag kan andas ut och invänta morgontidningen för att se var jorden har bävat.

-P-

Vulkanutbrott

Det behövs jordbävningar och vulkanutbrott för att påminna oss om hur små vi är. Och påminna oss om att somliga självklarheter inte alls är så självklara.

Min dator har kraschat. I skuggan av vulkansaska känns det ganska oviktigt, trots att det påverkar mitt dagliga arbete radikalt. En massa viktigt info som jag inte får fram. En massa arbeten jag inte kan jobba vidare på, utan helt enkelt måste ta paus ifrån. Och allt jag gör, gör jag på nya platser med datorer som inte är mina.

Att min dator strejkar innebär också att jag inte kan uppdatera Rena Teaterns hemsidor nu på ett tag. Jag kan bara blogga här. Och berätta att jo, aktuellt: Vi spelar Paraflax på Hangö Teaterträff i år.

-P-

Översvämning

Det sägs att det kommer att bli en massa översvämningar i år. En massa vatten kommer att samlas på vägarna i små och stora pölar. Och i källare. I våra sommargrannars källare samlades det redan under påsken. 40cm. vatten fick de försöka forsla ut med ämbar. Och en vattenpump. Jag ska köpa nya gummistövlar. Bara jag hinner leta reda på såna jag vill ha.

-P-

Dagens regn

Morgonens duggregn var just ett sånt som jag tror är bra för hyn. Uppfriskande och fint. Sånt som man blir pigg av, piggare än av morgonkaffet. En vän till mig sa nånting om att det bara är så fullt av storstadens avgaser. Det ville jag inte lyssna på. Men hon har ju rätt. Här är det fullt av avgaser och annat skit vart man än vänder sej, t.o.m i regnet. Uppfriskande var det ändå.

Vi har haft en lång paus med Paraflax nu. Det beror främst på mitt plötsliga andra jobb denhär våren -man kan boka in enstaka föreställningar, men det är inte någon idé att aktivt försöka sälja en föreställning man så sällan hinner spela. Och 13.4 har Paul Holländer premiär med Teatteri Venus' föreställning Det falska barnet /Valelapsi. Det är "en maskerad, galen saga för vuxna", som Max Bremer regisserar.

Men det ser ut som att vi kanske kommer att spela Paraflax på Hangö Teaterträff i sommar. Mera om detta inom kort.

-P-

Snön förvandlas

Så mycket snö i år. Överallt. Vi var ju alldeles intäckta i den. Allt var vitt och fint. Snart är det förbi. Snön förvandlas till vattenpölar och snart får man sätta på sig sina stövlar igen. Jag har ett par som är varma med foder. Men de har ett hål i bottnet, så de är inte sådär väldigt praktiska. Man blir ganska våt om den ena foten när man har dem. Eller när man har dendär ena, alltså. Skitstövel, var det nån som sa.

I väntan på vårens stora översvämningar ska jag nu börja spåna efter nya stövlar. Hela och rena, som doftar plast och nytt.

-P-

Januari 2010

Hej!

Har egentligen ingenting att komma med idag.

Ville bara önska er alla en glad början på år 2010.

Stängde in mej med vintersemester

och tittar nu fram igen.

Bara för att stänga in mej med några pjäser

som ännu inte är alldeles klara.

Så det är där ni hittar mej -instängd-

om ni undrar över något.

Ni kan åxå mejla, förstås.

-P-